Betyg till 7-åringar - för vems skull?
Ska små 7-åringar få ett skriftligt betyg som säger om de är bra eller dåliga i skolan? http://www.aftonbladet.se/nyheter/article1540597.ab http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=728808
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_723183.svd
Vad vill man i så fall uppnå med det? Det där sista är en viktig fråga att ställa sig. En annan viktig fråga är vad det finns för risker.
Jag är för betyg - rent generellt och jag tycker att de behöver komma tidigare än idag. Syftet med betyg är väl dels att utgöra ett underlag för intagningar till högre studier, dels att det ska finnas en morot - något att uppnå förutom själva lärandet som peppar de prestationsinriktade eleverna att lära sig mer än vad de annars skulle gjort. En annan viktig poäng är att kommunicera tydligt och klart till föräldrarna hur det går för deras barn i skolan.
För en 7-åring är knappast betyg en prestationsmorot. Jag har en 7-åring och han är mycket duktig i skolan. Och tro mig - han vet det! Det behövs inga betyg för att motivera honom. När man är 7 knäcker man läskoden och upptäcker makten i att kunna läsa, man lär sig räkna och det man lär sig är så oerhört applicerbart i ens vardag så motivationen finns där i vardagen. För honom och andra duktiga barn finns inget mervärde i ett betyg. Klart de skulle bli glada för ett fint betyg, men lika gärna skulle ett uteblivet toppbetyg ("vi sätter av princip inte högsta betyg" osv) kunna få dem besvikna.
Om man är lågpresterande - då vet man det också. Och inte bara man själv - alla barn i klassen har koll på att xx inte kan läsa så bra fast han går i trean. Att få det i skrift att ta hem till föräldrarna kan nog platta till självförtroendet och därmed både lusten och förmågan att lära sig ytterligare.
Nej för barnen finns inget mervärde. Den enda anledning jag kan se är att man inte litar på att lärarna kommunicerar de problem som finns tillräckligt tydligt till föräldrarna. Så kravet på skriftliga betyg till förstaklassare är egentligen en misstroendeförklaring mot lärarna. Inte undra på att lärarfacket är emot.....
Att lågpresterande barn vet om sin situation ligger dte säkerligen ngt i. Det är i och med det inte sagt att de som kan göra något åt saken är insatta i problemet (dvs föräldrar och till viss del även lärare).
Tidiga omdömen skulle tvinga fram en profesionallitet från lärarna vilket i sin tur skulle ge föräldrar en större inblick i skolan. Detta skulle leda till en kvalitativare skola.
// Mr.P
Ett tag så trodde man att det var mycket skadligt för barns utveckling att påpeka fel - t.ex. felaktig stavning. Det har lett till att en hel generation (som nu är ungefär 35 år gamla) inte ser att de "sär skriver". Så gick det med det.
Nu har man ett antal år trott att betyg är skadligt för de små liven. Mycket tyder just nu på att vi numera har bland den sämsta kunskapen på hela denna planeten när det gäller basämnen. Så gick det med det.
Det är anledningen till betyg. Att det leder till bättre utbildning.
Det finns nog andra metoder än betyg iofs. Men betyg funkar. Så låt oss sluta att experimentera med skolan och våra barn.
Wunder - den där tesen skulle jag vilja se dig bevisa. Om man påpekar det som någon gör fel, så tar man bort lust och självförtroende - två saker som underlättar all inlärning.
Även nu har förskole och skolpersonalen konsekvent i de lägre åldrarna låtit bli att påpeka "fel" av typen bokstäver som vänds åt fel håll osv. Med tiden och i takt med att läskunnigheten ökar hos barnen vänder sig bokstäverna rätt. Du får skilja på små barn som vi pratar om nu och att man talar om för högstadieelever om de gör fel.
Hur i hela friden skulle betyg kunna leda till bättre utbildning? Betygen i sig påverkar ju knappast undervisningens kvalitet. Inte blir lärare mer professionella som lärare bara för att de tvingas sätta betyg. Tvärtom - en oprofessionell lärare lär väl sätta oprofessionella betyg också och då har man ju inte uppnått något alls.
seven: Vad tycker du om idrott? Finns det något som så starkt pekar ut vilka som är bättre än andra eftersom man direkt kan mäta resultat?
Det finns en mycket stor förlorare på den kravlösa skolan och det är eleven, en del elever uppfostras hemifrån och har en egen drivkraft, men alla de som inte gör detta är stora förlorare.
För en sjuåring är skolan en lek, men det måste finnas något och av att få ut något av leken, något mätbart och konkret. Finns inte detta så blir leken snabbt meningslös och tråkig.
Hela livet håller vi på med saker där man kan mäta resultat, går inte det tappas vanligen intresset.
jag älskar idrott - för vuxna. Och jag gillar tävling och resultat i största allmänhet. Det betyder dock inte att jag tycker det är bra för 7-åringar att få sina prestationer betygsatta och rangordnade.
Det finns massor av berättelser om människor som tappat intresset för något för att andra bara fokuserat på deras resultat. Det viktiga när man är 7 år är ju att man på bästa möjliga sätt stimuleras att lära sig läsa och räkna. Betyg ger en 7-åring absolut noll stimulans, men kan i värsta fall försämra förutsättningarna för lärande.