Något är allvarligt fel
i vårt samhälle. Och det finns inga enkla lösningar. Bara en gammal major kan tro att det löser något att tvångshämta skolkande barn till skolan. Lärarna och de andra eleverna kanske är ytterst tacksamma att skolkarna inte är där. Eller kommer polisen stanna kvar i skolan?
Nej nu halkade jag av spåret och förföll själv till den enkla retoriken. Problemet är betydligt mer komplext än så.
Hur kan ett gäng unga tjejer sjunka så lågt att de misshandlar en 14-årig flicka?? SvD I mina ögon är förövarna barn som söker efter gränser och/eller uppmärksamhet. Vilket de behöver är säkert individuellt, men vi hamnar i en mycket ond cirkel om det blir så att man faktiskt får uppmärksamhet när man begår våldsbrott. Uppmärksamheten - den positiva, lyssnande, rådgivande, förstående uppmärksamheten - bör man få innan det går så långt att man gör andra människor illa.
Uppmärksamhet bör man få helst innan man hinner börja missköta sig i skolan och allra senast när man har börjat misssköta sig. Detta är dock mer eller mindre omöjligt i en skola där lärartätheten är låg, lärarna är utslitna och de människor som är utbildade för att ta hand om barns psyken dvs kuratorer och psykologer är bortrationaliserade. Lärare är trots allt utbildade för att förmedla kunskap och bör få ägna sig åt sin profession i första hand.
När man sedan kliver över den gräns som det är att uppsåtligt göra andra människor illa - jag då behöver man en stenhård, omedelbar och tydlig gräns. Då skulle polisen behöva rycka in med omedelbar verkan. Tyvärr hamnar ofta den här typen av fall allra, allra längst ner i högarna och kanske blir man kallad till något lamt förhör efter ett halvår.
Nej fram för mer resurser till skolan och mer stöd till barn i unga åldrar, ju tidigare desto bättre. Fram för en tuffare socialtjänst som vågar sätta in åtgärder tidigt och inte väntar tills det är försent.
Och allra mest viktigt - mest resurser på att hjälpa den som blivit utsatt för brott så att inte hennes lärdom av det hela blir att säkraste sättet att få hjälp är att vara brottsling istället för brottsoffer.
Jag instämmer helt i vad du skriver, ett mycket viktigt ämne föresten. Skulle vilja tilägga att jag tror det hade gjort en stor del om man tidigt i skolan, kanske t.o.m i förskolan, började arbeta med att stärka barns självkännsla. För enligt mej är det också en stor faktor till att ungdomar hela tiden strävar efter denna uppmärksamhet som kanske aldrig räcker, eftersom de själva inte kan konsten att faktiskt ta vara på den på rätt sätt.
Ha de bra ! :)
Självkänslan är grunden för allt. Och alldeles för många får alldeles för lite av den varan. Alldeles för många av oss vuxna har själva för dålig självkänsla och då behöver man aktivt jobba på att ändå ge sina barn en bättre start.